kwang

Jag kom just hem och började med att hålla käften.
Langade en kopp te och femhundra bäbispizzor, smarrigt. Nu vare såhär att jag hade som plan
att tillägna detta inlägget till patty, kräkarn. Han var sjuk så han kunde inte spela hockey på 2 veckor. När han sedan blev frisk så skulle han åka skidor eller nåt (idiot). De slutade förstås som väntat, ungjäveln bröt nåt skit och glider nu runt i gips. Dödligt. Jaja, han ska mysa omkring i gips i 6 veckor vilket är rättså fräscht. Nu skiter jag i patty en stund för jag kommer inte på nå mer å skriva angående pöjken.

Jag är inte hungrig, för jag har käkat. Jag är inte skitnödig heller. Fräscht.

I natt slagga frugan här, som vanligt pratade jag i sömnen. Fast sånt spännande får man veta först efter, de är ingen jävel som svarar förstås. Klart man vaknar förbannad då. Nä men de var ingen fara faktiskt. Vaknade pigg och glad som vanligt, när no woman, no cry ljöd i hela huset kvart över nie bokstavligen flög jag upp i taket och ner på frugan, nej, nu ljuger jag igen. Och håller käften. Fan. Jag var faktiskt lite jävligt helvetestrött när jag vaknade men de är lyng.

Jag tog mig till skolhelvetet och satt i klassen och vänta på läraren när vi får beskedet att helvetet till svenskalärare är borta, gone with the wind. Otroligt, tack gud, eller first class. Nån tanke på att meddela innan man kommer? Hade kunnat chilla med frun till tolv, men nä de är fan ingen fara. Puss på er era jävla svin som inte kan använda en telefonfan. Jaja, nu ska jag hälla lite te i ansiktet och snacka med frugan.